Studie i brott
(Vertigo) USA 1958. Producent: Alfred Hitchcock/Paramount. Regi: Alfred Hitchcock. Manus: Alec Coppel och Samuel Taylor efter romanen "D'entre les Morts" av Pierre Boileau och Thomas Narcejac. Foto: Robert Burks. Klippning: George Tomasini. Musik: Bernard Herrmann. Dekor: Sam Comer och Frank McKelvey. Förtexter: Saul Bass.
I rollerna: James Stewart (John Ferguson), Kim Novak (Madeleine/Judy), Barbara Bel Geddes (Midge), Tom Helmore (Gavin Elster) m fl. Längd: 128 minuter. OBS! Ej svenska texter.
Saul Bass förtexter sätter tonen för filmen med spiralmönstret och sina svindlande färgskiftningar. I många av Hitchcocks filmer centreras handlingen kring en man utan full kontroll över sin situation, och i detta fall är det James Stewart som för fjärde och sista gången spelar Hitchcockhjälte. Studie i brott (en befängd svensk titel) handlar om svindel, besatthet och oförmågan att släppa det förgångna. Som i flera andra Hitchcockfilmer har trauman stor betydelse (t ex Spellbound, Marnie), och Scotties höjdskräck leder honom in i den komplicerade historien med Madeleine, och senare Judy. Grundhistorien rör sig om ett detektivuppdrag Scottie får av en gammal bekant angående dennes fru, som för en mystisk tillvaro - hon tycks besatt av en död släkting och befaras ta livet av sig. Scottie dras in i ett komplicerat spel, som ganska oväntat får en andra vändning. Emellan dessa ges vi ett andrum, när Scottie vårdas på ett hem, och denna lilla del kan ses som ett mellanspel mellan de två huvudakterna. I den första delen är det Madeleines besatthet som styr händelserna, men i den andra är det Scotties besatthet som ger honom kontrollen över Judy. Hitchcock har lämnat konspirationen i bakgrunden och gett personerna fritt spelrum, och har med färger och symboler gett filmen en lätt drömlik karaktär. Flera scener är i sin färgsättning och komposition enastående vackra, och tillsammans med svindeleffekterna och Scotties psykedeliska dröm, ges Vertigo en mer esoterisk karaktär än de flesta andra Hitchcockfilmer. Dessutom finns en underton av fetischism och erotik på gränsen till nekrofili genom filmen. Studie i brott tonar ned thrillern för de mentala processerna, men det är fortfarande en väldigt spännande film. Scotties transformering av en kvinna kan liknas vid Hitchcocks egen förkärlek att stöpa om skådespelerskorna efter sin egen mall, som Kim Novak här, men även Grace Kelly, Ingrid Bergman och framförallt Tippi Hedren. Scotties besatthet får dock förödande konsekvenser och det är den som egentligen gör filmen så otäck. Studie i brott anses vara en av mästarens bästa filmer.
Hitchcock gör sin diskreta cameo som förbipasserande den här gången.
AM