Begärets lag
(La ley del deseo) Spanien 1986. Regi: Pedro Almodóvar. Manus: Pedro Almodovar. Foto: Angel Luis Fernandez. Klippning: José Salcado. Musik: Dmitrij Sjostakovitj; Igor Stravinskij; Jaques Brel; Fred Bongusto; Navarro; Bola de Nieve; Bemardo Bonezzi; Almodóvar-McNamara. Scenografi: Javier Fernández. Producent: Agustin Almodóvar.
I rollerna: Eusebio Poncela (Pablo Quintero), Carmen Maura (Tina Quintero), Antonio Banderas (Antonio Benitez), Miguel Molina (Juan Bermudez), Manuela Velasco (Ada), Bibi Andersen (Adas mor), Fernando Guillén (poliskommissarien), Nacho Martinez (Dr Martin), Helga Line (Antonios mor), Fernando Cuervo (poliskonstapelns son), German Cobos (prästen), Maruchi Léon auans syster), Marta Fernández (groupien), Alfonso Vallejo (sergeanten), Tinin Almodóvar (advokaten). Längd: 102 min.
Pablo är en mondän porrfilmsregissör i Madrid. Han har rönt stora framgångar med filmer som "Musslans paradigm", "Rövansiktet", och "Dålig andedräkt". Pablo är kär i Juan. Juan är kär i Pablo men lämnar honom. Pablo har en bror som efter sitt könsbyte är hans syster och heter Tina. Tina hade som pojke ett incestuöst förhållande med sin och Pablos far. Efter att ha bytt kön blev hon faderns fru. Eftersom fadern nu övergivit henne har hon vänt sig ifrån männen, och lever med en fotomodell och hennes lilla dotter Ada. En kväll blir Pablo kontaktad av den psykiskt intensive Antonio. De tillbringar en natt tillsammans. På morgonen älskar Antonio honom passionerat. Hans labila psyke driver honom att förgöra alla som älskat eller älskar Pablo, kosta vad det kosta vill. Intrigerna i Pedro Almodóvars filmer är kända för att vara lite skruvade, minst sagt. Kanske är Begärets lag den mest skruvade tillsammans med Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott, som gjorde honom känd för en större publik. Almodóvar själv har kallat den "ett operfekt mästerverk". Almodóvar dök upp i skiftet mellan 70- och 80-tal, som en av de första regissörerna efter diktaturens fall. Han har sagt att han högtidligen skiter i Franco, och sätter en ära i att inte låtsas som om han över huvud taget funnits. Den befrielsevåg som följde på diktaturen skapade det som brukar kallas "la movida madrileña", en hedonistisk Madrid-kultur av sex, droger och disco-musik. Almodóvars filmer är en del av rörelsen, och Begärets lag en manifestation av den. Almodóvar röjer sin kärlek både till experimenterande underground-film och Hollywoods mest tårdrypande melodramer, och ser ingen egentlig motsättning däremellan när han iscensätter sina färggranna och uppsluppet kitschiga filmer. Han säger att han med sina filmer vill komma åt åskådarnas huvuden, hjärtan och könsorgan på samma gång. Den minnesgode kanske kommer ihåg att Almodovar på ett subtilt sätt drev med spanska televerket i Kvinnor på gränsen... I den här filmen gör han detsamma med Madrids poliskår. Finns det egentligen något hopp för Madrids poliskår efter den här filmen? Säg det.
EL