Underground
Jugoslavien1995. Regi: Emir Kusturica. Manus: Emir Kusturica och Dusan Kovacevic. Producent: Pierre Spengler. Foto: Vilko Filac. Musik:Goran Borgovic. I rollerna: Miki Manojlovic (Marko), Lazar Ristovski (Peter Popara "Svarten"), Mirjana Jokovic (Natalija), Slavko Stimac (Ivan), Ernst Stotzner (Franz), Srdan Todorovic (Jovan), Mirjana Pavlovic (Jelena), Bata Stojkovic (Deda), Bora Todorovic (Golub), Davor Dujmovic (Bata), Branislav Lecic (Mustafa), Dragan Nikolic (Filmregissören), Erol Kadic (Janez), Predrag Zagorac (Tomislav), Hark Bohm (doktor Strasse), Petar Kralj (doktor Mirkovic), Emir Kusturica (vapenhandlaren) m fl. Längd: 170 minuter.
"Jag har alltid Tjechov i tankarna. Hos honom är människorna alltid på väg. Men de kommer ingenstans."
Underground belönades med Guldpalmen för bästa film i Cannes 1995. Det är en tragikomisk film som skildrar Jugoslaviens sammanbrott. Den alternativa titeln på filmen är Once Upon a Time There Was a Country.
Historien tar sin början 1941, när nazisterna bombar Belgrad. En grupp människor ur motståndsrörelsen flyr ner i underjorden till en källare med ett nätverk av tunnlar där de tillverkar vapen för att vinna kriget. De kommer att stanna där i över ett halvt sekel. Alla är de fast övertygade om att kriget fortfarande pågår. Deras kontakt med omvärlden, Marko, har insett att det är en lukrativ verksamhet som pågår och han väljer att undanhålla det faktum att kriget är slut för sina vänner i underjorden.
Kusturica kritiserades för att Underground delvis är inspelad för pengar som kommer från Milosevics regering, kritikerna hävdade att det var en proserbisk film. Regissören svarade att Underground inte alls är någon propagandafilm och att det hade varit ett brott om hans film talade för Milosevics sak. Han erkände att han inte är politiskt korrekt men att detta berodde på hans egen naivitet: "Jag tror mer på mina känslor än på rationella argument. Det land som en gång existerade gav oss så många vackra saker." För Kusturica handlar det om att göra filmer om det man tror på och Underground var sålunda för honom en kamp för att bevara den egna personliga övertygelsen. Han har gjort en film om sin syn på Jugoslavien och arvet efter Tito, som, enligt Kusturica, lyckades styra landet utan att lämna efter sig något att bygga vidare på.
Kusturica tog mycket illa vid sig av kritiken mot Underground, debatten sunt filmen såg han som en attack mot honom personligen. Han lät publicera ett personligt meddelande i den franska dagstidningen Libération: "Jag har fyrtiett år gammal beslutat mig för att sluta göra film. Jag vet inte till vilken grad detta kommer att tillfredsställa mina fiender, men mina vänner förstår hur mycket enklare mitt liv kommer att bli."
Det visade sig dock att det var ett något förhastat beslut och Kusturica valde att trots allt fortsätta som regissör.
Politiskt korrekt eller ej, Underground är ett mästerverk bland filmer. Fascinerande med sina maffiga scener, det spektakulära bildspelet och den ständigt närvarande musiken, och precis som en av filmens recensenter har påpekat, publiken har inte råd att gå miste om denna storslagna film.
KHÅ