Coffee and Cigarettes

Jim Jarmusch gör film av de bitar av tillvaron som andra filmskapare stryker redan på manusstadiet. Någon kliver in en taxi, väntar på en buss eller tar helt enkelt en kopp kaffe. Alldagliga skeenden som på ytan kan verka ointressanta blir i Jarmuschs händer utgångspunkten för underfundig komik och lågmäld vardagsdramatik.

I Coffee and cigarettes bjuder han in oss till att närvara vid elva fikaraster. Runt borden har han samlat skådespelare och musiker som alla i princip spelar sig själva, och som i Jarmuschs ögon utgör intressanta kontraster till varandra. En sprudlande Iggy Pop har stämt träff med en tjurskallig Tom Waits, en koffeinskakig Bill Murray serverar några medlemmar ur hip-hop kollektivet Wu-Tang Clan och den eviga birollsinnehavaren Alfred Molina har sökt upp den snobbiga kollegan Steve Coogan för att avslöja en sensationell upptäckt. Cate Blanchet får dock nöja sig med fika med sig själv, i en snyggt utförd dubbelroll. Vissa av dessa möten är kolossalt roliga, andra är finstämda och några är mest besynnerliga. Jarmuschs filmskapande i ett nötskal, med andra ord.

Den sammanlagda inspelningstiden för Coffee and Cigarettes uppgick till 12 dagar, men det tog ändå närmare tjugo år att färdigställa filmen. Den första episoden filmades redan 1986 för ett inslag i humorprogrammet Saturday Night Live, och de övriga delarna har sedan tillkommit lite då och då under årens lopp. Slutresultatet har av upphovsmannen beskrivits som ”en långfilm förklädd till en serie kortfilmer”. För att komma i rätt stämning inför visningen rekommenderas att du förser dig med ett par rejäla koppar java Från filmstudions försäljningsbord. Rökning i salongen är tyvärr inte tillåten, men jag kan garantera att filmens nikotinintag är så kraftigt att du ändå lär utsättas för passiv rökning.

FS