Europa

Tyskland 1945. En ung amerikan av tysk härkomst anländer för att hjälpa till att bygga upp det förödda landet igen. Han är naiv och idealistisk, och övertygad om att man med god vilja och hårt arbete kan ställa allt till rätta igen. Hans bistra farbror hjälper honom till ett jobb som sovvagnskonduktör. Genom detta kommer han in i den familj som äger tågkompaniet och dras in i dess mörka hemligheter och brottsliga förflutna.

Detta leder till hans egen undergång. Han inser inte att alla människor i det samhälle han kommit till tvingats bli skurkar i större eller mindre utsträckning, och att en vänlig själ varken gör till eller från. Alla sugs med i den onda spiralen.

Tyskland efter krigsslutet känns i von Triers version mer som ett mentalt tillstånd än en särskild tid på en särskild plats. I sin atmosfär av pessimism, och av att ingen och inget går att lita på påminner Europa mycket om amerikanska noir-filmer från andra delen av 40-talet samma tid som filmens handling utspelar sig. Men noir-känslan får en särskild tyngd här genom sin förankring i denna svarta punkt i Europas historia.

Filmen påminner också i sitt utseende om tysk 20- och 30-talsfilm, med sina ödsliga miljöer och hotande skuggor. Dess karaktär av ond dröm understryks av Max von Sydows hypnotiska berättarröst som mässar: "Du skulle vilja befria dig från bilden av Europa. Men det är inte möjligt."

EL

Europa
Danmark/Frankrike/Tyskland/Sverige 1991. Regi: Lars von Trier. Manus: Lars von Trier, Nils Vörsel. Producenter: Peter Aalbek Jensen, Bo Christensen. Foto: Henning Bendtsen, Edward Klosinsky, Jean-Paul Meurisse. Klippning: Hervé Schneid. Musik: Joakim Holbek. Scenografi: Henning Bahs.
I rollerna: Jean-Marc Barr (Leopold Kessler), Ernst-Hugo Järegård (farbror Kessler), Barbara Sukowa (Katharina Hartmann), Jörgen Reenberg (Max Hartmann), Udo Kier (Lawrence Hartmann), Eddie Constantine (överste Harris), Max von Sydow (berättaren) mfl.
Längd: 112 min.

© Uppsala Filmstudio