(USA 2004) Regi: Michel Gondry. Manus: Charlie Kaufman, Michel Gondry, Pierre Bismuth. Producent: Anthony Bregman, Steve Golin. Foto: Ellen Kuras. Musik: Jon Brion. I rollerna: Jim Carrey (Joel Barish), Kate Winslet (Clementine Kruczynski), Gerry Robert Byrne (Tågkonduktör), Elijah Wood (Patrick), Thomas Jay Ryan (Frank), Mark Ruffalo (Stan), Jane Adams (Carrie), David Cross (Rob), Kirsten Dunst (Mary), Tom Wilkinson (Dr. Howard Mierzwiak) m.fl. Längd:108 min.
– Jag skriver aldrig något som inte innebär ett risktagande, då är det bara bedrägeri och inte värt något. Jag vill tillföra världen något intressant. [Charlie Kaufman]
Hjärnan bakom fascinerande filmer som I huvudet på John
Malkovich och Adaptation ligger även bakom denna bissarra och
bitvis surrealistiska historia. Resultatet har blivit något
så ovanligt som en thrillerliknande kärlekshistoria
berättad med stort hjärta.
För regin står franske Michel Gondry som är en mindre legend i musikvideosammanhang. Detta är något han har gemensamt med Kaufmans andra samarbetspartner Spike Jonze. Kombinationen musikvideoregissör och spelfilm brukar sällan utmynna i några direkt minnesvärda alster men har man sett vad Gondry och Jonze åstakommit i musikvideoväg så förstår man att dom passar som hand i handske med Kaufman och hans oortodoxa historier.
Precis som i sitt föregående gemensamma arbete, den helgalna Human Nature, framför Kaufman och Gondry här en civilationskritisk tanke.
Filmens handling går i korthet ut på idén om möjligheten att radera minnen och riskerna som därmed medföljer. Huvudrollsgestalten Joel, mycket bra gestaltad av en nedtonad Jim Carrey, har precis blivit lämnad av flickvännen Clementine, spelad av Kate Winslet. I ett försök att åter vinna hennes hjärta inser han att han, bokstavligen, är raderad ur hennes minne. Det visar sig att hon har nyttjat det ljusskygga företaget Lacuna Inc.s tjänster.
Joel inser att ett liv utan Clementine är en omöjlighet och tänker därför själv utnyttja företagets tjänster. eller rättare sagt, han håller redan på. Det är här historien tar sitt första krumsprång. Att ens försöka sig på att redogöra för ett kronologiskt skeende är ingen idé. Ett tips dock för att hänga med i tidshoppen: Clementines varierande hårfärg funger som en bra orienteringspunkt.
PS & TS