(Sverige 2004) Reg: Tomas Alfredson. Manus: Tomas Alfredson, Robert Gustafsson, Jonas Inde, Andres Lokko, Martin Luuk, Johan Rheborg, Henrik Schyffert. Producent: Caisa Westling. Foto: Leif Benjour. Musik:. I rollerna: Robert Gustafsson (Christer/Johan), Maria Kulle (Anna), Karl Linnertorp (Morgan), Jonas Inde (Ray/Tony), Johan Rheborg (Kjell Levrén), Henrik Schyffert (Richard), Anna Björk (Tove), Iwar Wiklander (Jan-Erik), Karin Ekström (Smulan), Finn Nielsen (Perikles), Martin Luuk (Keiku), Ulf Brunnberg (Olle), Sofia Helin (Jenny), Anna Ulrika Eriksson (Helen), Peter Carlsson (Sören) m.fl. Längd: 192 min.
Film är bäst på bio heter det ju, och det blev också påtagligt sant då Fyra nyanser av brunt visades som TV-serie i våras. Filmens dynamik försvann nästan helt i det nya mediet. TV-serien är uppdelad i fyra fristående historier, i filmen korsklipps dessa och någonstans i korsklippningen blir filmen till en säregen historia, som är något av det bästa som den svenska filmindustrin har spottat ur sig på mycket länge medan TV-serien kändes ganska medioker. I alla fall i jämförelse med Killinggängets TV-serie Fyra små filmer från 1999.
Killinggänget har dominerat den svenska humorindustrin under senare tid. De har, likt Hasse och Tage på sin tid, fått representera en hel generations skruvade humor. Fyra nyanser av brunt är deras första långfilm. Filmen innehåller fyra berättelser om misslyckade föräldrarelationer. I Dalarna ska tre söner begrava sin inte alls särskilt sympatiske fader. I Skåne skadas en pappa svårt då han försöker förbättra sin relation till sin son. Ägaren av ett hotell vid kusten får besök av sina föräldrar som har med sig en oväntad gäst och i Göteborg pågår en kurs där medlemmarna försöker reda ut sina trassliga liv i gemensamma terapisamtal.
Det här är en film som stundtals blir hysteriskt rolig mitt i all tragik. För det är fyra miserabla historier som målas upp för oss, det är nästan så att man undrar om det finns något välmående över huvud taget i Sverige.
Filmen växlar mellan att vara tragisk, dyster, provocerande och oerhört rolig, den går i alla möjliga nyanser.
Eftersom filmen är väldigt lång kommer vi att ha en kvarts paus i mitten av visningen.
KHÅ