De tre musketörerna

”När Alexandre Dumas satt sig ner vid sitt skrivbord, strök håret bakåt, tuggade på ändan av sin gåspenna, och sa till sig själv: Nåväl, jag antar att jag lika bra kan skriva en bok som heter ’De tre musketörerna’ hade han bara ett syfte i tankarna: att förse Douglas Fairbanks med en lämplig historia att göra film av.” [Robert E. Sherwood i Life 1921]

Douglas Fairbanks är i dag mest känd för de historiska kostymfilmer, fulla av äventyr och akrobatik, som han gjorde under 1920-talet. Men dessa filmer utgjorde ett andra skede i hans filmskapande. Fairbanks, som var född 1884, kom tidigt till teatern och blev på 1910-talet, efter diverse utflykter till andra yrkesområden, en tämligen framgångsrik teaterstjärna. 1915 engagerades han av filmbolaget Triangle, där D W Griffith var en av de ledande krafterna. Från början visste man inte riktigt vad man skulle göra med Fairbanks. Men han fick göra filmen The Lamb (1915) som åtminstone inte Griffith trodde på, men filmen slängdes in som ersättning för en annan utebliven film, och det hela blev, om man får tro legenden, en stor succé. Här inleddes den första fasen i Fairbanks filmskapande. Han spelade oftast en ung man som med charm och frejdighet tog sig fram i livet, ingenting var omöjligt. Var och en var sin egen lyckas smed, Fairbanks var den amerikanska drömmen personifierad. De flesta av dessa tidiga filmer var skrivna av Anita Loos och John Emerson, som tycks ha insett Fairbanks begåvning och sedan förstått att utnyttja hans personlighet på film. Det fanns också stora likheter mellan filmpersonen Fairbanks och privtpersonen, även om han med tiden skulle tvingas inse att verkligheten var betydligt hårdare än den var i filmerna.

1919 var Fairbanks en av Amerikas framgångsrikaste filmstjärnor. Tillsammans med Griffith, Chaplin och Mary Pickford bildade han bolaget United Artists (”Patienterna tar över dårhuset”). Året efter gifte sig Fairbanks med Mary Pickford. Detta par ansågs under 1920-talet som Hollywoods kungapar, där de regerade på sin egendom Pickfair.

Ungefär vid denna tid kände också Fairbanks att han uttömt sin tidigare figurs möjligheter, och han beslöt att slå in på nya vägar i sitt filmskapande. Hans första kostymfilm var Zorros märke (1920), regisserad av Fred Niblo. Det är alltid besvärligt att säkert fastställa vem, eller vilka, som egentligen skapar en film. Men i Fairbanks fall kan man vara ganska säker på att han själv var den centrala kraften även bakom kameran. Han skrev också flera av sina manus själ under pseudonymen Elton Thomas.

D’Artagnan var Fairbanks favoritfigur. Han hade före De tre musketörerna tangerat rollen i filmen D’Artagnan från Kansas (1918). Så det var helt följdriktigt att han återvände till figuren när Zorros märke blev en stor framgång.

De tre musketörerna tar fasta på vissa äventyr i Dumas tjocka bok, bland annat det med Drottningens juveler. Med sina historiska äventyrsfilmer skapade Fairbanks en typ av filmhjälte som sedan levt vidare genom filmhistorien. Hans främsta efterföljare var naturligtvis Errol Flynn. Man kan även nämna hans egen son, Douglas Fairbanks Jr, som på 1940-talet gjorde flera filmer i faderns anda. I MGMs version av De tre musketörerna (1948) är Gene Kellys tolkning av D’Artagnan fylld av akrobatik, livslust och rytmiska rörelser som är en hyllning till Fairbanks. En sentida efterföljare till Douglas Fairbanks är Indiana Jones.

HE