Days of being wild

Den okomplicerade kärleken existerar inte i Wong Kar Wais filmer. Det finns inga enkla relationer. I hans andra långfilm, Days of being wild, har vi den bortskämde Yuddy som inte klarar av att känslomässigt engagera sig i ett förhållande. Kvinnorna han träffar stöts bort när de vill ha mer än bara en lös förbindelse. Bakgrunden till hans ovilja att binda sig ligger i att han har en problematisk relation till sin adoptivmamma. Han söker sin biologiska mamma för att han tror att han i mötet med henne ska kunna hitta sig själv. I själva verket är det inte kvinnorna som inte släpps in i hans liv, utan han själv som står utanför. Det här är framförallt en film om ett antal identitetssökande personer som väljer att förlita sig på att andra ska ge dem lycka och stabilitet i tillvaron. Ingen blir lycklig i onödan i Wong Kar Wais filmer. Men det är en skön olycka som serveras oss. Det är vackert, stilistiskt, estetiskt och rörande.

För den som kan sin Wong Kar Wai finns det ett antal skådespelare och skådespelerskor som har följt honom genom flertalet filmatiseringar. I Days of being wild medverkar bl.a. Leslie Cheung, Maggie Cheung och Carina Lau, som alla är frekvent förekommande även i hans senare filmer. Vi kan dock inte hoppas på att få se den traditionella ensemblen i hans närmast kommande film, My blueberry nights, som lär ha premiär någon gång under 2007. Där är hela rollsättningen av amerikanskt ursprung (utom Tim Roth).

Wong Kar Wai är en av mina absoluta favoritregissörer, kanske faktiskt den som står allra högst bland favoriterna. Jag har aldrig blivit besviken på någon av hans filmer (blev något förbryllad över Ashes of time, men inte besviken). Det finns ingen självklar handling och ingen självklar utgång. Förutsägbarhet är ett gissel inom filmkonsten, men det har hittills inte varit ett problem för Wong Kar Wai.

KHÅ