Den hemlighetsfulla trädgården

Den vanligaste attityden vi intar gentemot stelbenta lagar och bestämmelser är förakt och ilska. Men ibland händer det att man kan känna tacksamhet för att det finns besvärliga lagar. Att filmintresserade skulle kunna sända upp en tacksägelse för att England har besvärliga importbestämmelser för djur är kanske inte det som direkt faller en in. Men det var vad som hände under filmningen av Angnieszka Hollands version av den engelska klassikern Den hemlighetsfulla trädgården: I berättelsen spelar en rödhake en icke oväsentlig roll. Men när inspelningen av scenerna där fågeln förekommer kom inför ögonen på de mäktiga amerikanska bolagsherrarna slog de bakut. Den amerikanska rödhaken är betydligt större och har ett annat utseende än den engelska. Så man beordrade import av en amerikansk fågel, och att alla scener skulle tas om. Men om fågeln skulle ha importerats till England skulle den varit tvungen att vistas i karantän minst ett halvår. Så scenerna fick vara kvar. Det är trots allt en engelsk berättelse. 

Regissören var föga förvånad över dessa händelser. Efter att ha försökt, och lyckats göra film i det kommunistiska Polen kan förmodligen ingenting som amerikanska filmproducenter hittar på förvåna. Men boken som hennes film bygger på var en favorit från hennes egen barndom, och hon hade själv läst den för sin egen dotter. Återigen kommer identitetsproblematiken igen i diskussionen av Hollands verk: Vad är egentligen en rödhake?

Marys föräldrar omkommer i jordbävning i Indien i början av seklet, hon sänds till England för att tas om hand av sin morbror som bor på ett gammalt gods. Mary har svårt att finna sig till rätta, men hon börjar umgås med sin kusin, och en annan pojke, och under sina upptäcktsfärder finner de en dold trädgård.

Den hemlighetsfulla trädgården var ett uppdrag som Holland blev erbjuden att regissera, manuset var skrivet av Caroline Thompson, som tidigare svarat för manus till filmer som Familjen Adams och Edvard Scissorhand. Men Holland har säkerligen haft avgörande inflytande på filmens utformning. Musiken är gjord av Zbigniew Preisner som svarat för musiken i flera av Krszystof Kieslowskis filmer, och i tidigare filmer av Holland.

Om vad som tilltalat henne i Den hemlighetsfulla trädgården berättar Holland:

”Varje barn har sin hemlighetsfulla trädgård. Min befann sig i ruinernas Warszawa. Det område jag växte upp i hade blivit fullständigt förstört: ogräset frodades mellan trottoarstenarna. Buskar hade tagit över i de bombkratrar där förut bostadshus legat.

Det var ett fantastiskt område för barn att leka i. Jag hade mitt speciella ställe, där jag lekte ensam. Jag kunde identifiera mig med Mary Lennox ilska och rädsla liksom med hennes styrka och uthållighet. Hon är nästan som ett slags liten Scarlet O’Hara.

– Till en början är Mary mycket viljestark, mycket trumpen och egoistisk. Men gradvis öppnar hon sig likt en liten blomma, utan att förlora sin personlighet. De vuxna i filmen är alltför svaga, själviska eller för upprörda för att kunna handla.

– De lämnar barnen ensamma och dessa får tillfälle att själva ta ansvar och hjälpa andra till ett bättre liv. Barnen i berättelsen upplever förlust, smärta, ensamhet och ilska och de lär sig att älska, lita på och hjälpa varandra. Dessa känslor och erfarenheter är av central betydelse både för barn och vuxna. […]

Historien är inte så ljuv och sentimental, som man först tror. Visst finns där optimism och hopp, men också en hel del grymhet. Boken har en mörk sida: det handlar om kampen mellan det döda och det levande. Barnen är inte enbart söta och gulliga.”

HE