David Lynch. De som följt hans karriär vet att han är en regissör som inte räds att vistas i de allra dunklaste delarna av filmberättandets utkanter. Med sin förkärlek för det udda och oväntade har han oupphörligen fascinerat och förbryllat sin publik, och med sin senaste film tar han ännu en märklig vändning. Denna gång gör han det dock genom att inte vara speciellt märklig längre. Som filmens dubbeltydiga titel antyder har vi här istället att göra med en tämligen traditionellt berättad historia utan bisarra vändningar.
Filmen kan karaktäriseras som en vacker roadmovie på valium och bygger på en verklig händelse. På ålderns höst bestämmer sig den envisa Alvin Straight för att återförenas med sin bror som han inte talat med på flera år, och eftersom han saknar både bil och körkort hakar han helt sonika på en släpkärra på sin gräsklippare och ger sig av på den 50 mil långa resan. Längs vägen träffar han en rad olika människor, och i mötena med dessa lär vi även känna Alvin själv, allteftersom glädjeämnen och sorger pusslas ihop till en rörande levnadsteckning.
Det stillsamma och enkla tonläget innebär dock inte att The Straight Story helt saknar Lynchs kännetecken. De vackra landskapen kring Mississippi ackompanjeras filmen igenom av Angelo Badalamentis välbekanta musikaliska stämningar, och en och annan "Lynchsk" underlighet dyker faktiskt upp längs vägen. Till exempel stöter vi på en förtvivlad kvinna som lyckats köra ihjäl 13 rådjur på en och samma vägsträcka, samt ett något udda brödrapar som fixar Alvins gräsklippare.
Filmen bärs emellertid allra främst upp av Richard Farnsworth, som med all rätt Oscarnominerades för sin makalösa insats i huvudrollen. Sorgligt nog levde han dock svårt plågad av cancer sedan en tid tillbaka, och i oktober förra året beslöt han sig för att själv göra slut på lidandet. Han blev 80 år gammal och rollen som Alvin Straight blev hans sista.
FS