The Limey 2/11 kl 19.00
Regi: Steven Soderbergh. Manus: Lem Dobbs. Foto: Edward Lachman. Klippning: Sarah Flack. Musik: Cliff Martinez. Dekor: Gary Frutkoff. I rollerna: Terence Stamp, Peter Fonda, Luis Guzman, Lesley Ann Warren, Barly Newman, Amelia Heinle, Joe Dallessandro. Längd: 88 min.
Wilson, en ärrad gangster från London, kommer med flyget till Kalifornien. Hans dotter har omkommit i en bilolycka, och Wilson är säker på att det inte var någon vanlig olycka. Han har hört talas om en skum och förmögen person som hans dotter haft att göra med den sista tiden av sitt liv. Han är övertygad om att denne man på något sätt är skyldig till hans dotters död, och han är sammanbitet besluten om att finna den mannen kosta vad det vill och göra upp.
Det är en igenkännbar historia som Soderbergh berättar på ett ovanligt sätt. Berättelsens olika händelser bryts upp och blandas ihop som bitarna i ett pussel; det är inte helt klart vilka händelser som föregår vilka andra, och först senare förstår vi hur allt hänger ihop. Stilen påminner lite om den som används i filmer som Point Blank och Ifjol i Marienbad. Händelserna blandas också med Wilsons bitterljuva minnesbilder av sin ungdom, sin fru, och sin dotter som liten, som tränger sig på i olika ögonblick. Stamps och Fondas roller skrevs direkt för dem, och de använder sig båda framgångsrikt av sina respektive 60-talsframtoningar: Stamp den tuffe cockney-killen och Fonda den tillbakalutade kaliforniske light-hippien. Kulturkrocken när den sammanbitne engelsmannen med sitt slangskadade cockney-snack drabbar samman med en sävlig amerikansk polisman som inte förstår ett ord alstrar stor komik mitt i melankolin. Som en extra stämningsskapare använder sig Soderbergh av infällda sekvenser från den engelska 60-talsfilmen Stackars flicka av Ken Loach där en betydligt yngre Terence Stamp spelar en London-brottsling vid namn Wilson! På detta sätt lyckas han alltså knyta ihop två filmer med 30 års mellanrum med hjälp av huvudrollsinnehavaren.
EL