Unlucky Monkey

Ni som såg den på Filmstudion tidigare visade Postman Blues, Hiroyuki ”Sabus” Tanakas film om en brevbärares mystiska öden eller som var på Gore Galores visning av Monday vet vad ni har att vänta er.

Unlucky Monkey är berättelsen som bankrånaren Yamazaki. som har bestämt sig för att tillsammans med sin kompis Nishida råna en bank, men som vanligt i Tanakas filmer så går det inte riktigt som det ska, någon har nämligen hunnit före. Underligt nog hamnar pengarna i alla fall hos Yamazaki och det är början på en rad händelser som mer och mer ligger utanför Yamazakis förmåga att styra över. Han råkar döda en kvinna och försöker rättfädiga dådet genom att göra upp orealistiska planer om att hjälpa dem som har det svårt i samhället. På så sätt resonerar Yamazaki att han ska sona sitt brott, men hans existensiella ångest förföljer honom filmen igenom. Efter en annan händelse blir yakuzan helt plötsligt intresserade av honom. För intresserade enligt Yamazaki själv.

I Unlucky Monkey forsätter Tanaka att blanda yakuza-våld och Tati-humor, men enbart inledningsvis. Det är en rapp, snygg, rolig och träffsäker inledning som sätter ton för en svart absurditetshumor. När Yamazaki i filmens första hälft oförhappandes hamnar i absurda situationer är det riktigt roligt, speciellt i sekvensen då han i ett försök att undvika polisen knallar in på Medborgarnas föreningsmöte. Där får det lokala reningsverket stå till svars för giftutsläpp i ortens floder, och Yamazaki får helt improviserat ikläda sig rollen som en globalekologisk förkämpe och därmed högaktad medborgare. En blodig och mörk men ändå underhållande och humoristisk berättelse där Tanaka har lyckats med att både visa upp en samhällskritisk bild samtidigt som han visar att människor själva är ansvariga för sina egna handlingar och val. Välgjord och fängslande, med extra underhållning för cyniskt lagda personer.

PS / TL