La vie de bohème
Regi, manus (baserat på Henri Murgers roman ”Från Bohemernas liv”): Aki Kaurismäki. Foto: Timo Salminen. Produktion: Aki Kaurismäki. Sputnik OY 1, Finland, Sverige, Frankrike, Tyskland 1992.
I rollerna: Matti Pellonpää (Rodolfo), Evelyne Didi (Mimi), André Wilms (Marcel), Kari Väänänen (Schaunard), Christine Murillo (Musette), Jean-Pierre Léaud (Blancheron), Laika (Baudelaire), Louis Malle, Samuel Fuller.
Längd: 103 minuter.
Skälen till varför det görs film kan säkerligen variera mellan olika filmskapare. Aki Kaurismäk anger följande ursäkter till att han gjorde Bohemernas liv: 1: Jacques Prévert hade förhinder på grund av force majuere. 2: Jag hade redan massakrerat mästerverk av Dostojevski och Shakespeare och trodde överhuvudtaget inte på förlåtelse. 3: Min lust att ta revansch på Puccini, som allmänt betraktas som detta storslagna verks fader. Kaurismäkis uttalanden är nästa alltid lika underhållande som hans filmer. De skall nog mer betraktas som en del av hans konstnärskap än som återgivande av en sanning.
Puccini som han nämner är tonsättaren Giacomo Puccini vars opera La Boheme förmodligen idag är mera känd än romanen av Henri Murger som operan bygger på. Om Kaurismäki är ute för att ärerädda ett bortglömt mästerverk är det nog rätt tveksamt om han kommer att lyckas.
Kaurismäki skildrar tre kämpande konstnärer i Paris. Större delen av deras tid går åt till att få ihop pengar till mat, och inte minst dryck. En viss glädje skänker också några kärleksrelationer.
Manohla Dargis skriver (Voice 3/8 93): ”In the area of performance, though, Kaurismäki pushes Bresson’s influence to an absurd degree, elicting minimlist acting that verges on catatonic.This works best with Pellonpää, a Kaurismäki regular who does more with his eyes than most actors do with an entire bag of Method-driven tricks. Far better than anyone else – though Wilms runs an estimable second – he makes flesh the bohemian struggle between faith and despair, bad luck and lethargy”.
HE