Requiem

1976 dog en tysk studentska efter försök att driva ut onda andar ur hennes kropp. Denna verkliga historia om exorcism inspirerade till Hollywoodproduktionen Besatt (The Exorcism of Anneliese Michel, 2005) med Laura Linney i huvudrollen, och året därpå kom denna tyska film om dramat. Den regisserades av Hans-Christian Schmid (vars konspirationsdrama 23 visades på Uppsala Filmstudio härom året).

Medan den skräckfilmsartade amerikanska filmen mera koncentrerade sig på den följande rättegången (om exorcistprästens eventuella skuld), är Schmids film snarare en psykologiskt djupborrande studie om att växa upp. 21-åriga Michaela är uppväxt i en strängt katolsk familj och lämnar hemmet för att utbilda sig till lärare – något som hennes dominerande mor ställer sig tveksam till. När dottern sedan drabbas av en kris inkallas en präst med exorcistiskt inriktning.

Frågan är vad som ligger bakom krisen. Uttrycker Michaelas märkliga anfall egentligen en reaktion på något annat, till exempel en reaktion på det förtryck hon upplevt i hemmet under så många år? I viss mån påminner Requiem om Ken Loachs Family Life, där Schmid koncentrerar sig på de psykologiska relationerna och bindningarna mellan dottern, föräldrarna och kyrkan.

Requiem mötte stor uppmärksamhet och Sandra Hüller belönades med Silverbjörnen vid filmfestivalen i Berlin. Trots det laddade ämnet är berättandet ändå återhållsamt, där Schmid undviker alla skräckeffekter och i stället fångar minsta nyans i Hüllers uttrycksfulla ansikte med handhållen kamera. Kritiken av den katolska kyrkans tro på demoner och möjligheten att fördiva dem med speciella böner är tydlig. Ändå håller Schmid en respektfull ton i skildringen av Michaela och hennes starka tro.

BB