Klass Estland 2008. Regi: Ilmar Raag. Manus: Ilmar Raag. Producent: Riina Sildos och Ilmar Raag. Foto: Kristjan-Jaak Nuudi. Musik: Timo Steiner, Paul Oja och Pärt Uusberg. Klippning: Tambet Tasuja. I rollerna: Pärt Uusberg (Joosep), Lauri Pedaja (Anders), Paula Solvak (Thea), Mikk Mägi (Paul), Riina Ries (Riina), Joonas Paas (Toomas), Virgo Ernits (Tiit), Karl Sakrits (Olav), Kadi Metsla (Kat). Längd: 102 min.
Estnisk film är vi inte bortskämda med på svenska biografer, men nu verkar det som något är på gång i det lilla landet på andra sidan Östersjön. 2007 var ett rekordår för inhemsk film i Estland, både sett till publiksiffror och antalet premiärer. Flera nya regissörer prövade vingarna med sina debutfilmer, och en av de filmer som seglade allra högst upp på tio-i-topp-listan var IIlmar Raags kontroversiella Klassen.
Idén till filmen fick Raag då han studerade vid universitet i Ohio i slutet av 1990-talet. En vårmorgon chockades han som alla andra av nyheten om skolmassakern i Columbine, och i den mediacirkus som följde insåg han att det fanns en historia att berätta bortom tidningsrubrikernas svartvita hetsjakt och avhumaniserande av förövarna. Raag bestämde sig för att göra en film om grupptryck och de maktstrukturer som skapar denna typ av våldsamma utbrott. Nästan tio år senare har filmen blivit verklighet. I berättelsens centrum står den unge Joosep, som så gott som dagligen mobbas och misshandlas av sina klasskamrater. När en av pojkarna försöker ifrågasätta det som sker startar han en våldsspiral som får ödestigna konsekvenser.
Det ska inte stickas under stol med att Klassen är en synnerligen obehaglig och mycket våldsam film. Den blev en stor succé i hemlandet men kritiserades också för sin råhet. Vissa belackare kallade filmen för amerikaniserad, och menade att det som sker i filmen inte skulle kunna ske i Estland. I samma veva beväpnade sig en elev i finska Jokela och sköt ihjäl totalt åtta personer på sin gymnasieskola. Tyvärr är det nog så att filmens grymheter ligger betydligt närmre vår egen vardag än vi vill tro. Så om du hör till de som tyckte att SVT:s uppmärksammade dokumentärserie Klass 9A kändes aningen för tillrättalagd och sockersöt rekommenderas Klassen varmt. Ibland kryper fiktionen närmre verkligheten än vad dokumentären gör.
FS