L’Effrontee
Regi: Claude Miller.
Manus: Claude Miller, Luc Beraud, Bernard Stora, Annie Miller.
Foto: Dominique Chapuis.
Klipp: Albert Jurgenson.
Ljud: Paul Laine.
Musik: Alain Jomy, samt avsnitt ur Beethovens pianokonsert nr 3, Mozarts pianokonsert nr 11, Mendelssohns pianokonsert nr 2 samt schlagern Sarà perchè ti amo.
Scenografi: Jean-Pierre Kohut-Svelko.
Kläder: Jacqueline Bouchard.
Producent: Marie-Laure Reyre.
I rollerna: Charlotte Gainsbourg (Charlotte), Bernadette Lafont (Léone), Jean-Claude Brialy (Sam, Fruit of the Loom), Raoul Billerey (Antoine, Charlottes far), Jean-Philippe Ecoffey (Jean, sjömannen), Julie Glenn (Lulu), Simonm de la Brosse (Jacky, Charlottes bror), Cedric Liddell (Pierre-Alain Galabert), Philippe Baronnet (gymnastikläraren), Daniel Chevalier (en lärare), Chantal Banlier (servitrisen), Armand Barbault (krögaren), Luisa Chava (garderobiären).
Svensk premiär: 25 september 1987.
Längd: 97 minuter.
”Claude Miller föddes 1942 i Paris. han kom tidigt i kontakt med filmen, då fadern en tid var vaktmästare på bigrafen Rex i Paris. Under åren 1962–63 studerade Miller vid filmhögskolan IDHEC. Därefter gjorde han sin militärtjänst vid arméns filmdetalj.
1965 inledde Miller sin karriär inom filmen som regiassistent och produktionsledare åt filmskapare som Marcel Carné, Robert Bresson, Michel Deville, Jacques Demy och Jean-Luc Godard.
Miller har också producerat följande filmer av François Truffaut: Stulna kyssar, Sirenen från Mississippi, Vilden, Älskar — älskar inte, Två systrar och Claude, En skön tjej som mej samt Berättelsen om Adèle H.” [Ur sandrews informationsblad]
Hans Schiller i Svenska Dagbladet skrev:
”Nyligen kunde vi se fransmannen Claude Millers finstämda Stampa takten pojkar! i TV-rutan. I sin senaste film, som på svenska fått den krystade titeln Jag är ingen barnunge längre!, anknyter Miller något till debuten då han berättar om en trulig och kalvaktig 13-åring som söker en identitet. Flickan, som spelas med stort allvar av Charlotte Gainsbourg, möter på sitt första sommarlov som tonåring situationer och människor som hon inte riktigt klarar av att hantera.
Eftersom inte den vanliga omgivningen med ensamstående far, förstående hushållerska, ömhetstörstande yngre och hjärtsjuk kamrat duger i sin vardaglighet så faller hon pladask när en jämnårig och odrägligt självbelåten liten flickpianist drabbar staden.
[…]
Det hade nog varit bättre om Miller lagt någon sordin på sin dramatisering. Nu blir han tvungen att hänga med i sina rollers överspel […]. Men unga Charlotte, dotter till Jane Birkin och Serge Gainsbourg, är bra på alldeles egen hand.”
Tiiläggas kan att Claude Miller och Charlotte Gainsbourg åter är aktuella på biorepertoaren med en film efter ett manus av François Truffaut – Den lilla tjuven.