Beatrice

Det är 1400-talets Frankrike. Ett mörkt århundrade. 100-åriga kriget mellan Frankrike och England pågår. I slottet Cortemar väntar den unga Beatrice ivrigt på sin älskade fars återkomst efter fyra års fångenskap hos engelsmännen. Han väntas hem vid nästa fullmåne. Men återseendet blir inte det lyckliga möte Beatrice hade väntat sig. Det är en mycket bitter och härjad far hon möter. Fadern plågas av mordet han begick på sin mors älskare samma dag som hans egen far drog ut i kriget. Bitter och våldsam hånar han alla i sin omgivning. Hans veke son Arnaud, modern som fortfarande lever, kungen, religionen, ja, inget tycks honom heligt längre. Den enda som vågar stå upp mot honom är hans älskade dotter Beatrice. Men även hon blir till slut ett offer för faderns hänsynslöshet.

Liksom Bertrand Taverniers två föregående filmer är Beatrice en familjekrönika och som så ofta i hans filmer handlar den om förhållandet mellan fadern och hans barn, om en epok som avslutas och barnen som ögonvittnen eller offer.

Tavernier säger att filma historia är som att drömma sig tillbaka i tiden. Att efterforska hur man levde och klädde sig. Man måste finna samspelet mellan levnadssätt och människornas känslor, precis som huvudrollerna måste passa in i landskapet och dekoren. Beatrice innebar en strid mot naturkrafterna — vinden, kylan, gyttjan — i de områden vi filmade, fortsätter Tavernier.

Egentligen började Bertrand Tavernier att studera juridik men idogt springande på bio ödelade hans studier. Han fick jobb på olika filmtidningar och Filmstudios. Detta gjorde att han kom i kontakt med regissörer och andra inom filmen och fick på så sätt in en fot i olika produktioner.

Bertrand Tavernier utkom med sin första långfilm 1974, Urmakaren i St Paul (L’Horloger de Saint-Paul), efter att ha gjort två kortfilmer. Men det hade tagit lång tid för honom att hitta en producent som vågade satsa på honom som regissör trots att Philippe Noiret (nu aktuell i filmerna Muta och kör II och Minnen av ett krig) tackat ja till att medverka i filmen. Men efter att Raymond Damon hade godkänt manus fick Tavernier fria händer att göra filmen.

Flera av hans senare filmer har blivit prisbelönade. Filmerna Låt festen börja (Que la fête commance) och Domare och mördare (Le juge et l’assasin) har belönats med två respektive tre César, en fransk motsvarighet till Oscarstatyetten som han också fått som pris för bästa utländska film 1982 med Coup de tourchon.

Sedan flera år kämpar Bertrand Tavernier för regissörens rätt att ha fullständig kontroll över ”the final cut” (den slutliga versionen av en film), en i Frankrike numera lagligt skydda självklarhet.

Det är Taverniers f d fru Colo Tavernier-O’Hagan som skrivit manuset till Beatrice. Hon har tidigare skrivit noveller och poesi och Bertrands har länge försökt få henne att skriva ett manus men inte förrän efter skilsmässan började de samarbeta med manus. Det skedde med manuskriptet till En veckas semester (Une semaine de vacances). Colo Tavernier-O’Hagan deltog även i filmatiseringen av En söndag på landet (Un dimanche à la campagne). I flera år har hon funderat över temat i Beatrice. Ursprungligen var handlingen förlagd till renässansens Italien men på Bertrand Taverniers inrådan byttes tidsepoken för att få en kraftfullare handling. Colo har även skrivit manus åt Chabrol.

För er som undrar: Ja! Nils Tavernier som spelar Arnaud är son till Bertrand och Colo Tavernier.

ChA