40 m² Tyskland

Det finns en idé om den ”rena” filmen som bland annat diskuterats av François Truffaut med referenser till F W Murnau. Idén går ut på att denna ”rena” film skall utspelas i ett rum, med två karaktärer, en man och en kvinna. Om denna idé på något sätt skulle inkarnera filmens innersta väsen är väl inte helt säkert.

Hurvida regissören Tevfik Baser har gjort sin film 40 m² Tyskland utifrån denna idé är osäkert, och spelar kanske inte heller någon större roll. Det viktigaste och avgörande är det konstnärliga utförandet, inte anknytningen till idéer och abstrakta tankar.

40 m² Tyskland berättar om en turkisk kvinna som av en i Västtyskland bosatt gästarbetare rycks upp från sitt hemland och tas till Tyskland. Där begränsar han hennes levnadsyta till en enrummare och vägrar att släppa ut henne i det dekadenta och ogudaktiga västerländska samhället. Kvinnans desperation växer och när mannen inte uppfyller sitt löfte att ta med henne på cirkus är katastrofen och tragedin ett faktum.

Baser är född i Turkiet 1951 men utbildad i London och Hamburg. Han började arbeta som fotograf på industrifilmer och gjorde en dokumentärfilm innan han debuterade som spelfilmsregissör med 40 m² Tyskland. Om syftet med filmen säger Baser i en intervju (SDS 22/8 1987): ”Jag har inte velat säga vad som är rätt eller fel utan bara berätta en historia om två hjälplösa människor i en speciell situation i ett samhälle där majoriteten av människorna, turkiska invandrare såväl som västtyskar, svenskar, engelsmän osv, lever långt från varandra, isolerade i sina egna världar”.

Basers film fick efter premiären mycket beröm, i Tyskland berömdes den i alla tidningar oavsett politisk färg, vilket fick Baser att undra vad som var fel med filmen. När filmen visades vid en filmfestival i Istanbul blev reaktionerna häftigare och mera blandade och aggressiva.

Vid den svenska premiären berömdes filmen över lag, med ett undantag. Hans Schiller (SvD 2/10 1987) skrev: ”Budskapet, eller om skall kalla det indignationskvaliteten i en film som 40 m² Tyskland är så tydlig och handlingen så förutsägbar att man kan filmen efter 20 minuter varefter det är lätt att i stället för att röras av kvinnans situation börjar fundera över lägenhetens storlek och vem det egentligen är som köper hem maten till det lilla hushållet”.

Björn Samuelsson (AB 29/9 1987) såg det hela på ett annat sätt: ”Tevfik Basers film är stramt komponerad och varsamt berättad. Ozay Fecht som Turna utvinner förvånansvärda, finstilta nyanser i sitt rollporträtt som borde vara en omöjlighet. Hur nyanserar man väntan och vankande i en och en halv timme? Visst är 40 m² Tyskland förutsägbar från första rutan. Men tyvärr lär väl den publik – de kvinnor – som ändå har identifikation och styrka att hämta i den, aldrig få tillfälle att se den.”

HE