Italien 1960. Regi: Damiano Damiani. Manus: Damiano Damiani, Cesare Zavattini. Musik: Giovanni Fusco. Foto: Pier Ludovico Pavoni. Klipp: Fernando Cerchio. Scenografi: Sergio Baldacchini.
I rollerna: Pierre Brice (Gino Luciani), Giorgia Moll (Lorella Severano), Pietro Germi (Commissario Fioresi), Bella Darvi (Nora, Silvanas mar), Laura Vivaldi (Silvana De Carli), Ivano Staccioli (Dr Mauri), Nino Marchetti (polis), Renato Mambor (Vincenzo), Lia Angeleri (en prostituerad), Florella Fiorentino, Stefania Ré, Edy Nogara, Armando Guarnieri, Bruna Cealti, Erna Schürer (Cinzia Severano), Sara Simoni (Margherita). 35mm, danska texter. Längd: ca 95 min.
Förflytta er till Rom år 1960. I de fina kvarteren levs La dolce vita. Marcello Mastroianni, Claudia Cardinale, Monica Vitti och alla de nya filmstjärnorna var tjusigare än någonsin. Anita Ekberg badade i Fontana di Trevi. Nya tider stundade. I de fattigare kvarteren kunde man bara drömma om det ljuva livet. Här var livet knapert. Man bodde inneboende eller trångt. Hade man en bil hörde man till de lyckligt lottade, även om det bara var en pyttepytteliten Fiat. Skulle man ringa fick man gå till caféet och låna telefonen där.
Men drömmarna fanns. Drömmarna om det moderna, bekväma, romantiska, fria livet. De fanns på biodukarna, på grammofontallrikarna. De nya idealen bröts mot de gamla värdena. Fortfarande var det en tid då ett obetänksamt använt läppstift kunde vara förödande för ens heder och rykte.
Il Rossetto (Läppstiftet) är en kriminalhistoria som utspelar sig i ett av dessa mindre tjusiga kvarter. Ett brott är begånget i en av lägenheterna. Den drömmande, fjortonåriga Silvana kanske har sett något hon inte borde ha sett. Både polisen och den misstänkte spelar ett spel där Silvana drabbas.
Filmen kom tidigt i regissören Damiano Damianis karriär. Han är kanske inte så känd i Sverige men har gjort ett stort antal filmer i flera genrer, gärna lite sensationella. Mest känd numera är kanske Huset som Gud glömde II (Amityville II: The Possession, 1985).
Manuset är författat av Cesare Zavattini, en legend inom italiensk film med ett hundratal filmer i meritlistan. Ett decennium tidigare hade han bland annat skrivit manus till De Sicas mästerliga trilogi Cykeltjuven (Ladri di biciclette, 1948), Miraklet i Milano (Miracolo a Milano, 1951) och Umberto D (1952).
Bland skådespelarna märks bland andra Pierre Brice i huvudrollen, senare en stor kändis i Tyskland efter en lång serie filmer efter Karl Mays indianböcker där han spelade Winnetou.
I rollen som poliskommissarien ser vi Pietro Germi, oftare hågkommen som regissör och manusförfattare. Året efter Il Rossetto gjorde han till exempel den även internationellt oerhört framgångsrika Skilsmässa på italienska (Divorzio all’italiana, 1961) med Marcello Mastroianni och Stefania Sandrelli.
Il Rossetto är inte tidigare visad på svenska biografer. Av filmer producerade i Italien 1960 distribuerades ändå ungefär fyrtio stycken i Sverige, däribland Anonionis Äventyret (L’Avventura) och Natten (La Notte), Fellinis Det ljuva livet (La Dolce vita) och Viscontis Rocco och hans bröder (Rocco e i suoi fratelli). Jämför det med dagens svenska filmimport.
NB