Le premier jour du reste de ta vie
Frankrike 2008. Regi, manus: Rémi Bezançon. Foto: Antoine Monod. Klippning: Sophie Reine. Scenografi: Maamar Ech-Cheikh. Musik: Sinclair. Producent: Eric Altmeyer, Nicolas Altmeyer, Isabelle Grellat.
I rollerna: Jacques Gamblin (Robert Duval), Zabou Breitman (Marie-Jeanne Duval), Deborah Francois (Fleur Duval), Marc-André Grondin (Raphael Duval), Pio Marmaï (Albert Duval), Roger Dumas (Pierre), Cécile Cassel (Prune), Stanley Weber (Éric). Längd: 114 min. 35 mm.
Rémi Bezançon är mindre känd i Sverige, men han har gjort fem långfilmer i Frankrike och fick 2008 stor framgång och mycket beröm för dramakomedin Den första dagen på resten av ditt liv, med bland annat tre César-priser (Frankrikes motsvarighet till Oscars). Den gör fem nedslag i viktiga och livsavgörande dagar för personerna i familjen Duval. Föräldrarna Robert och Marie-Jeanne är taxichaufför respektive hemmafru, medan barnen Fleur, Raphael och Albert är i tonåren. De bor alla hemma när filmen börjar, men har flyttat ut vid filmens slut.
Just dessa dagar – utspridda från 1993 och tolv år framåt – markerar avgörande brytpunkter i deras liv, ögonblick då allt förändras för evigt och deras beslut och handlingar får konsekvenser långt utanför deras kontroll. Dessa nedslag låter oss bland annat få ta del av den första kärleken, barnens flytt och frigörelse från hemmet och familjen, vid sidan av föräldrarnas fyrtioårskris.
”Bläddrar man i sina gamla familjealbum, brukar det se ut som om hela ens liv bara varit en enda lång semester. Kriserna och problemen bakom leendena känner bara de inblandade till. Denna franska film börjar också med foton och smalfilmer från olika semestrar i familjen Duvals liv men sedan söker den sig bakom ytan på de lyckliga familjebilderna utan att vare sig bli allt för psykoanalytisk eller för farsartad. Regissören, som även skrivit manus har hittat den precis rätta avspända tonen i berättandet som fransmännen är så bra på. [–]
Från dessa situationer utvecklar filmen tre universella teman. Förhållandet mellan pappa - son, fäders och söners ömsesidiga förväntningar och besvikelser på varandra. Förhållandet mor - dotter, om vilka bilder den ena generationen för över till den andra om vad de innebär att vara kvinna. Det tredje temat, som berör alla i familjen, handlar hur man hittar fram till det man verkligen vill göra under den korta stund man har i livet.
Iscensättningen av dessa teman förstärks av formen, där den ena familjemedlemmens dilemma speglas i den andras och de tre temana framträder, försvinner och återkommer för att mot slutet skickligt knytas ihop. Dessutom har Rémi Bezançon förmågan att tryffera sin i grunden allvarliga film med roliga utvikningar, tokig infall och riktigt bra berättade historier. Resultatet har blivit en film lika oförutsägbar och bitterljuv som livet självt.” (Jeanette Gentele, Svenska Dagbladet)
BB