USA 2009. Regi: Ethan Coen och Joel Coen. Manus: Joel Coen och Ethan Coen. Producent: Ethan Coen och Joel Coen. Foto: Roger Deakins. Klippning: Roderick Jaynes. Musik: Carter Burwell.
I rollerna: Michael Stuhlbarg (Prof. Lawrence 'Larry' Gopnik), Richard Kind (Uncle Arthur), Fred Melamed (Sy Ableman), Sari Lennick (Judith Gopnik), Aaron Wolff (Danny Gopnik), Jessica McManus (Sarah Gopnik), Peter Breitmayer (Mr. Brandt). Längd: 106 min.
”The movie people let us play in the corner of the sandbox and leave us alone. We're happy here.” [Ethan Coen]
Det är inte konstigt att Ethan och Joel Coen har kommit att kallas den tvåhövdade regissören. Under snart 30 år har det oskiljaktiga brödraparet skrivit, producerat och regisserat filmer tillsammans. Deras CV innehåller prisbelönta storverk som Fargo, O brother were art thou och No country for old men, magplask som den tämligen poänglösa Ladykillers och en rad smalare men minnesvärda filmer. Barton Fink, Strebern och The man who wasn't there hittade kanske inte till den riktigt breda publiken men träffade mitt i hjärtat på de som såg dem. Till denna kategori sorterar vi också med lätthet brödernas senaste verk.
Efter att i många av sina filmer ha använt judiska teman tar de i A serious man steget fullt ut och skapar sin egen version av Jobs bok ur det gamla testamentet. Larry Gopnik är filmens Job; en vanlig man som mitt i sitt lugna, framgångsrika liv drabbas av en serie olyckor. På arbetet råkar han ut för mutförsök och hot om uppsägning, i hemmet driver hans inneboende bror familjen till vansinne och hans fru lämnar honom för en gemensam bekant. Livet rasar samman och Larry står oförstående mitt i stormens öga. Bedrövad vänder han sig till religionen för att försöka hitta en förklaring till sina vedermödor. Men kan Gud ge några svar? Eller är det kanske Gud som prövar honom, som brakar in med sina straff mitt i vardagens banalitet?
Med en inspelningstid på 44 dagar, och utan draghjälp av stjärnskådespelare eller spektakulära specialeffekter, är A serious man knappast någon stor film. Men det är likafullt en helgjuten film. En film där foto, klippning, rollbesättning och musik harmoniserar perfekt med den underfundiga humorn och berättarglädjen. Den tvåhövdade regissören är i toppform och det är bara att hoppas att kommande westerndramat True grit håller samma höga klass.
FS