THX 1138 – The Director’s Cut

I ett dystert framtidssamhälle långt ner under jorden tar THX 1138 lydigt de droger som statsmakten föreskriver och sköter sitt monotona fabriksarbete med robotlik precision. Han lever i en värld där invånarna försetts med nummer istället för namn, sex är förbjudet och religion har ersatts med konsumtion. Kylan är monumental. När THX 1138 tillsammans med sin rumskamrat LUH 3417 gör revolt genom att sluta ta sina piller rubbas dock ordningen. De förälskar sig i varandra och innan de vet ordet av svävar de i livsfara.

Det har gått 40 år sedan George Lucas långfilmsdebuterade med THX 1138, en Orwellsk dystopi som fortfarande är väl värd ett besök. Filmen är en vidareutveckling av Lucas examensfilm Electronic Labyrinth THX 1138 4EB som han gjorde fyra år tidigare. En av dem som fick upp ögonen för denna okonventionella kortfilm var Francis Ford Coppola. Han hade precis startat produktionsbolaget American Zoetrope och bestämde sig för att satsa på den unge Lucas visionära idéer. Ett beslut som han knappast skulle behöva ångra.

Filmen drog dock inte någon storpublik när den först kom, kanske på grund av att den uppfattades som abstrakt och svårbegriplig. Lucas har berättat att han som student tog stort intryck av filmer som 2001 och Solaris och dessa inspirationskällor märks tydligt här. Dels i filmens filosofiska innehåll men också i dess avskalade estetik. Ta som exempel filmens fängelse, en enorm tom vit yta som tycks fortsätta i oändlighet åt alla håll. När THX flyr från denna kritvita tillvaro kastas han däremot ut i en kaotisk och nedsmutsad värld. I samband med detta ändrar filmen också tempo och blir mer actionbetonad. På så vis kan THX 1138 ses som en länk mellan förebildernas karga framtidsvärld och den lekfulla rymdsaga som Lucas ägnat sitt liv åt att förverkliga och förvalta. Vid ett tillfälle kan man, om man lyssnar riktigt noga, till och med höra ett radiomeddelande om att en Wookie blivit påkörd på motorvägen. Science fiction-genrens framtid väntade runt hörnet.

FS