Medan åren går

Ni som varit medlemmar i Filmstudion ett tag vet att vi alltid återkommer till Mike Leigh. Tillsammans med sitt stall av fenomenala karaktärsskådespelare fortsätter han enträget att skärskåda familjelivet i Storbritanniens mest nedgångna radhus. Han har gjort det i över 30 år nu och det finns knappast någon som slår honom på fingrarna när det gäller gråmulen, butter vardagsrealism. Till storverk som Hemligheter och lögner, Vera Drake och Livet leker kan vi nu också lägga Medan åren går.

Detta är berättelsen om Tom och Gerri, ett strävsamt par som närmar sig pensionsåldern, och de mer eller mindre misslyckade vänner och släktingar som kretsar kring dem. Här finns Gerris kollega Mary, som lever ensam och umgås alldeles för ofta med flaskan. Toms gamla vän Ken har liknande problem och skulle inte ha något emot att lära känna Mary lite bättre. Hon har dock bara ögon för Tom och Gerris son Ben. Här finns också Toms bror Ronnie som är djupt deprimerad efter att ha förlorat sin fru. Alla tas dom emot av Tom och Gerris välkomnande famn.

Vid premiären mottogs Medan åren går med strålande kritik överlag, men även om recensenterna var överens om filmens kvaliteter gick deras åsikter om filmens karaktärer isär. Där vissa uppfattade Tom och Gerri som själva sinnebilden av mänsklig godhet såg andra betydligt mindre smickrande karaktärsdrag. Medan Helena Lindbladh i DN beskrev paret som en ”värmande kärlekssol” skrev Caroline Ringskog i Nöjesguiden om ett kyligt par som ”delar ut och tar tillbaka godhet”. Frågan är vad Mike Leigh egentligen vill visa upp. Är det verkligen det perfekta parets givmildhet som det handlar om? Eller gror det månhända något mycket fulare i kolonilotten bakom den välmående fasaden?

Mike Leigh vet självfallet precis vad han gör. Han viftar inte med några pekpinnar och tillhandahåller inga färdiga svar på dylika frågor. Han berättar sina historier utan större krusiduller och överlåter de mer komplexa frågeställningarna till oss i publiken. Hur vi uppfattar hans filmer och de människor som befolkar dem beror till stor del på vilka värderingar och föreställningar vi själva tar med oss in i biosalongen.

FS