The Housemaid

Under den första hälften av 00-talet var koreansk film bland det hetaste som gick att se på bio. Skräckfilmer som A tale of two sisters och The host och Park Chan-wooks ultravåldsamma hämnartrilogi var ren allmänbildning för alla med ett hyfsat filmintresse. De senaste åren har den koreanska filmvågen mattats av, men då och då påminns vi om att landets filmbransch fortfarande lever och har hälsan.

The Housemaid är berättelsen om Eun-Yi Li, en ung kvinna som tar anställning som barnflicka hos en nyrik överklassfamilj. Husets maktfullkomliga patriark närmar sig Li och de inleder en relation bakom ryggen på den höggravida hustrun. Detta är början på ett dödligt intrigspel där en ondskefull svärmor och en allseende husfru också utgör viktiga pjäser. Snart står det klart att utgången inte kan bli annat än katastrofal.

Filmen är en nytolkning av en koreansk 60-talsklassiker med samma titel. Detta är dock en helt ny version snarare än en nyinspelning. Regissören Sang-Soo Im har i intervjuer förklarat att han ville göra en film som inte nödvändigtvis efterliknar originalet utan snarare speglar de socioekonomiska förändringar som Sydkorea gått igenom under de senaste årtiondena. De rika har blivit rikare och de fattiga fattigare, och det är i gapet mellan dessa samhällsgrupper som The Housemaid utspelar sig. Det sexuella maktspelet mellan Eun-Yi Li och hennes husbonde handlar således minst lika mycket om klass som det gör om manligt och kvinnligt.

Slutresultatet är en stämningsfull thriller som fått recensenter att dra paralleller till såväl Alfred Hitchcock som Claude Chabrol. Med ett elegant foto som för tankarna till Wong Kar Wais mästerverk In the mood for love och ett slut som garanterat sätter myror i huvudet på publiken utgör The Housemaid ett stilsäkert intyg på att Sydkorea fortfarande är ett av Asiens intressantaste filmländer.

FS