Under vulkanen

John Huston föddes 5/8 1906 i Nevada, Missouri, USA. Under sina första 25 år förde han ett ganska omväxlande liv, som boxare, konststudent, målare, skådespelare, soldat i det mexikanska kavalleriet samt journalist, innan han i början av 30-talet lyckades etablera sig som manusförfattare i Hollywood. Men egentligen var det inte förrän 1938, när han blev anställd av Warner Brothers, som filmarbetet blev en heltidssysselsättning.

1941 regidebuterade Huston med Riddarfalken från Malta, med Humphrey Bogart, som blev en mycket stor succé både hos publik och kritik (ovanligt!), och har sedan åstadkommit sådana klassiker som *Sierra Madres skatt,Asfaltens djungel, *Afrikas drottning och Fat City för att nämna några exempel. Han har också, i likhet med andra kända regissörer t ex John Cassavetes, då och då gjort inhopp som skådespelare för att tjäna ihop pengar att finansiera egna filmprojekt med.

Ända sedan romanen Under vulkanen av Malcolm Lowry gavs ut 1947 hade Huston önskat göra en film av den. Detta visade sig dock inte vara så enkelt. Romanen är ett komplicerat bygge av associationer och återblickar, vilket ju som bekant inte med lätthet låter sig överföras till vita duken. Huston ratade därför omkring 20 olika manuskriptförslag innan filmen äntligen blev gjord 1984.

Som skådespelare för den mycket krävande rollen som den dynamiske, men svårt nedsupne konsuln Firmin valdes till slut Albert Finney, sedan man av olika skäl förkastat Peter O*Toole och Richard Burton. Detta var utan tvivel ett klokt val — Finney gör kanske sin bästa rollprestation här — ryktet säger att han verkligen var genuint full under hela inspelningen, och inget i hans spel motsäger detta rykte. Tillsammans med sådan gigant drunknar de flesta motspelare, och Jaqueline Bisset och Anthony Andrews reduceras till, visserligen betydelsefulla (för filmens handling) men ändå, genom sitt normala och balanserade uppträdande, ganska bleka figurer.

Själva handlingen utspelas i Mexico 1938, just efter spanska inbördeskrigets slut och Münchenöverrenskommelsen mellan Hitler och Chamberlain (”Fred i vår tid”). Världen står alltså på randen till andra världskriget och detta märks också på den hetsiga “sista dagen att leva”-stämning som förmedlas.

För flera av filmens huvudpersoner är det också mycket riktigt deras sista dag livet och i själva verket kan filmen delvis liknas vid ett antikt ödesdrama, där huvudpersonerna obevekligt drivs framåt mot ett slut som, när det kommer, känns överraskande men oundvikligt.

Några pressröster från premiären:

“Under vulkanen är kanske inte den gamle Hollywoodveteranen Hustons allra bästa film, men tveklöst en av Finneys mest suveräna uppvisningar. Ty en uppvisning är det av en skådespelare, som med osviklig precision tecknar det sammansatta, druckna porträttet av en man, som länge arbetat på sin undergång.” [Monika Tunbäck-Hanson, GP 1/9 1984]

“Under vulkanen är ett storverk, en sådan film som det bara görs ett par av per årtionde. Skönheten är bedövande i detta triangeldrama mellan en alkoholiserad brittisk ex-konsul, hans halvbror och hans hustru. (…) Albert Finney gör en av filmhistoriens verkligt stora rollprestationer här.” [Ingvar von Malmborg, AB 25/8 1984]

“Av Lowrys febrigt mullrande och visionärt tragiska roman har John Huston gjort en välskapad men lite fantasilös film, där Albert Finneys antihjälte på fallrepet är den storartade behållningen. Finney gestaltar sin berusade konsul med en humor mot mörknande botten som gör hans inferno sällsamt levande. En suput som knäckt men obruten blickar in i sitt och världens elände. Det är ett briljant porträtt av en storslagen människas sammanbrott som fångar mycket av det väsentliga i Lowrys roman.” [Hanserik Hjertén, DN 25/8 1984]

LJ