Mannen – hustrun – älskaren

”Nya franska vågen” har med tiden blivit ett begrepp som används lite vårdslöst, och någon frågar sig kanske vad det egentligen var för något. Att utreda komplicerade historiska frågor är inte alltid så lätt, avgränsningar kan vara svåra: Vad hörde till och vad hörde inte till ”nya vågen”?

”Nya franska vågen” bestod av unga filmentusiaster som på 1950-talet hade skrivit om film i franska tidskrifter och tidningar, främst i Cahier du Cinéma. Vissa gemensamma drag fanns: man tog avstånd från i stort sett hela den franska samtidsproduktionen, med undantag från Jean Renoir. I stället höll man fram amerikanska fimskapare som sågs som seriösa konstnärer. Man använde sig mycket av ”auteurteorin” som lanserades av filmteoretikern André Bazin och som går ut på att man ser regissören som den konstnärliga skaparen bakom en film.

Mot slutet av 1950-talet debuterade många av dessa skribenter som filmskapare, med växlande framgång. Till de ledande brukar räknas Claude Chabrol, Jean-Luc Godard, Jacques Rivette, Eric Rohmer och François Truffaut.

Chabrols första filmer, Vännerna (1958) och Kusinerna (1959) var närgångna skildringar av manlig vänskap och kärleksrelationer. Därefter gjorde Chabrol en rad filmer av varierande kvalitet, en del rätt enkla thrillers. Mot slutet av 1960-talet hittade Chabrol sin konstnärliga nisch, familjen och äktenskapet och dess inre och yttre spänningar.

Mannen – hustrun – älskaren är en inte särskilt originell historia. Den franska originaltiteln kan översättas med ”Den otrogna hustrun” och det är vad det hela handlar om, och hur den bedragna äkta mannen handlar när han konfronteras med sin hustrus otrohet. Och hur hon i sin tur reagerar när hon konfronteras med mannens handlande.

Chabrol har alltid haft en dragning till berättelser med kriminella inslag. Men han är inte intresserad av den klassiska detektivromanens enkla uppläggning, där en genial detektiv avslöjar ett komplicerat brott. Vad som intresserar Chabrol är de mänskliga drivkrafter som leder fram till situationer där de inblandade inte ser någon annan utväg än att begå ett brott.

HE